Sju av tio AI-användare i Sverige uppger att de arbetar mer effektivt tack vare AI

AI tar i allt större utsträckning plats på arbetsplatsen, men Sverige ligger efter övriga Europa. Två av tio (22 %) svenska medarbetare använder AI regelbundet som stöd i sitt arbete, jämfört med tre av tio (29%) i Europa. En femtedel (22%) av de tillfrågade svenska medarbetarna är oroliga över att AI kommer att göra en stor del av deras arbetsuppgifter överflödiga. Motsvarnade siffra i Europa är 25%. Förståeligt nog är denna oro ännu större bland svenska medarbetare som redan använder AI i dag (33 %).

I takt med att AI blir allt vanligare på arbetsplatsen ökar också kraven på transparens och ansvarsfull användning. Sex av tio medarbetare (61 %) anser att AI-system bör vara tydliga med hur de kommer fram till sina lösningar. Detta blir allt viktigare, eftersom AI-förordningen (AI Act) från och med den 2 augusti ställer skärpta krav på transparens.

Siffrorna kommer från en undersökning som genomförts av den europeiska HR-tjänsteleverantören SD Worx bland 5 936 HR-chefer och 16 500 medarbetare i 16 europeiska länder.

En fjärdedel av de svenska medarbetarna (26 %) använder AI allt oftare i sina dagliga arbetsuppgifter. Särskilt chefer ökar sin användning av tekniken: 42 % uppger att de använder AI allt mer frekvent, jämfört med 22 % bland medarbetare utan chefsansvar. Intresset växer även bland dem som ännu inte använder AI. Sex procent förväntar sig att de kommer att använda tekniken oftare i sina dagliga arbetsuppgifter i framtiden.

50 % av AI-användarna får stöd från sin arbetsgivare

De svenskar som redan använder AI i dag ser tydliga fördelar: 67 % uppger att de arbetar mer effektivt tack vare tekniken. Trots detta får endast hälften (50 %) av AI-användarna tillräckligt stöd från sin arbetsgivare för att utveckla de färdigheter som krävs för att få ut mesta möjliga av AI. AI erbjuder alltså en stor potential, men för att denna potential ska kunna realiseras krävs ett adekvat stöd.

Dessutom är ett sådant stöd inte bara önskvärt utan också ett lagkrav. Sedan den 2 februari 2025 måste europeiska arbetsgivare, enligt AI-förordningen (AI Act), vidta åtgärder för att säkerställa att medarbetare och andra personer som använder eller hanterar AI-system för deras räkning har tillräcklig AI-kompetens. Medarbetare behöver inte vara AI-experter, men alla som arbetar med AI måste kunna använda tekniken på ett ansvarsfullt sätt och förstå samt identifiera de risker som kan följa med den.

Medarbetarna tror dock fortsatt på sina egna mänskliga förmågor: 68 % anser att AI inte kan ersätta deras unika mänskliga egenskaper. Synen på hur arbetet bör fördelas mellan människor och AI varierar däremot. Sex av tio av de tillfrågade medarbetarna (61 %) förväntar sig att även framöver utföra merparten av sina arbetsuppgifter själva, med endast begränsat stöd från AI. Samtidigt tror mer än tre av tio (34 %) att de kommer att dela arbetsuppgifterna med AI, där tekniken fungerar som ett stöd.

Medarbetare som redan använder AI idag har tydligt andra förväntningar än de som ännu inte gör det. Exempelvis förväntar sig 78 % av dem som inte använder AI att de fortsatt kommer att utföra de flesta arbetsuppgifterna själva, jämfört med endast 34 % av AI-användarna. AI-användare ser i högre grad framtiden som ett samarbete mellan människa och teknik: 57% tror att de kommer att 
dela arbetsuppgifter med AI, jämfört med 19 % bland dem som ännu inte använder AI.
Knappt hälften (49 %) känner förtroende för att deras organisation använder AI på ett etiskt och ansvarsfullt sätt. Detta blir allt viktigare i ljuset av AI-förordningen (AI Act).

Dessa resultat presenteras samtidigt som arbetsgivare förbereder sig för nästa fas av EU:s AI-förordning (AI Act). Även om viktiga skyldigheter för högrisk-AI-system har skjutits upp till 2027 och 2028 kommer kraven på transparens fortfarande att börja gälla från den 2 augusti 2026. Det innebär att användare måste kunna förstå när de interagerar med AI, exempelvis via en chatbot. Vissa AI-genererade resultat kommer också att behöva märkas tydligt.

Efter AI-omnibuslagen, som förväntas offentliggöras inom kort, återstår dock relativt lite av den ursprungligen planerade ”stora vågen” av nya regler som skulle träda i kraft den 2 augusti 2026. För tydlighetens skull finns det även en övergångsbestämmelse för en begränsad teknisk aspekt. Leverantörer av generativa AI-system som skapar syntetiskt ljud-, bild-, video- eller textinnehåll och som redan fanns på marknaden före den 2 augusti 2026 får fram till den 2 december 2026 på sig att uppfylla kravet att märka sådant innehåll i ett maskinläsbart format.

SD Worx, Europas ledande leverantör av HR- och lönetjänster, hjälper organisationer i alla storlekar att möta sina utmaningar inom HR och lön. För att hålla sig uppdaterad om arbetsgivares och medarbetares behov genomför SD Worx regelbundet omfattande undersökningar runt om i Europa. Analysen av den senaste undersökningen, HR & Payroll Pulse, ger organisationer värdefulla insikter för att utveckla sina HR- och lönestrategier och göra dem rustade för framtiden.

Undersökningen genomfördes mellan den 27 januari och den 20 februari 2026 i 16 europeiska länder: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Kroatien, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Serbien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Undersökningen genomfördes av SD Worx Research Institute och omfattade totalt 5 936 HR-beslutsfattare och 16 500 medarbetare. Resultaten ger en representativ bild av arbetsmarknaden i respektive land.