Önskemålet ökar ju äldre man blir
Till skillnad från flera andra delar av lönepaketet är intresset för kompetensbaserad lön stigande med stigande ålder. Bland 18–34-åringar sätter 31 procent den högsta, bland 35–54-åringar 37 procent och bland dem som är 55 år eller äldre 38 procent. Efterfrågan på att få betalt för sina kunskaper är alltså inte ett ungdomsfenomen som klingar av med åren, utan något som ökar under hela yrkeslivet.
Pensionen ser annorlunda ut. Där går andelen från 22 procent bland de yngsta till 43 procent bland dem över 55, nästan en fördubbling, och den hamnar först i den äldsta gruppen. Kompetensbaserad lön är alltså det enda inslaget i lönepaketet som svenska arbetstagare värderar högt oavsett var i yrkeslivet de befinner sig.
Pensionen kommer på andra plats, men glappet finns även där
Att pensionen hamnar tvåa i Sverige betyder inte att den saknar betydelse, och svenska arbetsgivare är bättre på det här området än sina europeiska kollegor. 34 procent erbjuder stöd inför pensioneringen, mot 24 procent i Europa, vilket är den näst högsta andelen bland de undersökta marknaderna efter Tyskland. 36 procent erbjuder pensionsplaner, jämfört med 31 procent i Europa.
Ändå finns ett avstånd mellan önskemål och verklighet. Bland de förmåner som svenska arbetstagare faktiskt får i dag uppger 8 procent att de har en extra pensionsförsäkring, samtidigt som 27 procent skulle vilja ha en. Det är omkring tre och en halv gånger så många som efterfrågar förmånen som har den. I Europa som helhet är förhållandet 2,2 gånger, med 11 procent som har den och 24 procent som vill ha den. Det svenska glappet är alltså proportionellt större, och den faktiska täckningen lägre.