Vill du veta mer om hur detta kan tillämpas i din organisation?
Fler frågor och svar om EU-direktivet om lönetransparens:

EU:s direktiv om lönetransparens kräver att arbetsgivare rapporterar både ojusterade och justerade löneskillnader mellan kvinnor och män. Dessa två värden ger olika men kompletterande insikter:
Tillsammans visar de både storleken på skillnaden och vad som kan ligga bakom den.
Ojusterad löneskillnad mellan kvinnor och män: Den faktiska genomsnittliga skillnaden i bruttolön mellan kvinnor och män, oavsett befattning eller tjänstgöringstid. En översiktlig bild av jämställdheten mellan kvinnor och män.
Justerad löneskillnad mellan kvinnor och män: Går djupare genom att ta hänsyn till variabler som:
Syftet är att visa den ”oförklarliga” delen av skillnaden, som kan belysa ojämlikhet eller diskriminering.
Statistiska metoder
Enligt EU-direktivet om lönetransparens ska man använda Oaxaca-Blinder-metoden, som delar upp resultaten i ”förklarliga” och ”oförklarliga” delar. I praktiken använder de flesta organisationer regressionsanalys eller enklare verktyg, ofta med stöd från externa leverantörer.
Rapporteringskraven omfattar:
Om skillnader på 5 procent eller mer inte kan motiveras måste arbetsgivaren:
Att beräkna löneskillnader är inte bara en fråga om regelefterlevnad. För att få trovärdiga resultat behöver du:
För litet urval, inkonsekventa titlar eller bristande uppgifter kan förvränga resultaten, så genom att förbereda dina system i förväg blir det enklare att uppfylla kraven senare.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är mer än bara statistik. Om analysen görs på ett korrekt sätt kan organisationer upptäcka dolda ojämlikheter, stärka lönestrukturen och bygga upp ett anseende som en rättvis arbetsgivare.
Det handlar inte bara om att hålla en deadline – det handlar om att använda data för att skapa en mer rättvis arbetsplats.
Fler frågor och svar om EU-direktivet om lönetransparens: